Överlevnadstips för folk i farten:
SÅ ÖVERLEVER DU EN FLYGOLYCKA



DRABBAS INTE AV PANIK

Följ alltid besättningens instruktioner. Dom vet vad dom gör. 

VÄLJ RÄTT SITTPLATS

Boka din sittplats långt bak i planet. Framdelen av planet drabbas oftast vid en flygkrasch, så passagerare baktill har 40 procents större chans att överleva än de som sitter framtill. 

Det tar visserligen några minuter längre för dig att komma av om du sitter baktill, men är du inte i tidsnöd för att passa en anslutning, spelar det ingen större roll.

Det är bättre att du kommer av planet helskinnad, än att du tillhör dom som inte gör det alls. 

Boka din sittplats i en utgångsrad, helst längst bak i planet. Om du är stark nog att öppna nödutgången, kan du bli den förste som tar dig ut. Om du får det uppdraget, ta det på allvar och läs noga instruktionerna om vad som gäller.

Utan att vidröra någon utrustning, bör du öva alla rörelser som handlar om nödutgången. Följ alla instruktioner du får av besättniongen. 

Om du inte vill ta på dig ansvaret att öppna nödutgången, sätt dig en stolsrad ifrån den. I vilket fall som helst bör du boka din sittplats inom sju rader från nödutgången. Där har du nämligen störst chans att ta dig ut och överleva en flygkrasch. 

KLÄ DIG FÖR ÖVERLEVNAD

Bär lågskor. Högklackat är svårt att springa i och både sandaler och träskor exponerar dina fötter för flammande eld, brinnande bensin, krossat glas och vasst stål. 

Bär en långärmad tröja, långbyxor eller slacks. Dom kan rädda ditt skinn. 

Bär inte polyester eller syntetiska kläder när du flyger. Om en explosion inträffar inne i planet, kommer sådana plagg att brinna lika effektivt som napalm och ge din hud ohyggliga brännskador.

Till brandsäkra plagg hör allt som är tillverkat av ull.

De flesta människor dör emellertid av farliga gaser långt innan de drabbas av hettan. Ingenting hindrar dig från att köpa en egen gasmask och ta med den ombord på planet.

Är du osäker kan du alltid ringa och fråga flygbolaget hur man ställer sig till det. Sannolikt vill de att du ska ha den undanskymd för andra passagerare och det bör du lyda. Undanskymd men lätt att ta fram om det behövs. En gasmask av bra kvalité kostar bara runt en femhundring och tar väldigt lite plats.

Gasmasken täcker hela huvudet och ger dig frisk luft i 10-15 minuter, vilket är den tid som kan skilja på liv eller död. 

HA KOLL PÅ OMGIVNINGEN

När du kommer till din sittplats ska du räkna hur många rader det är till närmaste nödutgång, både framför och bakom dig. Om planet är mörkt och rökfyllt efter en kraschlandning, kan du räkna och känna dig fram till nödutgången. 

Det finns för det mesta lampor i golvet som guidar dig. Och det kommer de att göra med om allting fungerar. Men nu talar vi om en ödlandning och då kanske ingenting fungerar som det ska. 

Kolla alltid under sittplatsen för att övertyga dig om att flytvästen finns där. Om den inte gör det ska du omedelbart ringa på personalen och be om en sådan. 

Sitt alltid med säkerhetsbältet fastspänt. Vid en plötslig luftgrop är risken annars stor att du ramlar omkull. Om planet tappar delar av flygkroppen, sugs du inte ut om du är fastspänd.

Visst kan det vara besvärligt att ha det på sig hela tiden, men sitt åtminstone fastspänd vid start och landning, då risken för att krascha är som störst. 

LÄS PÅ

Läs säkerhetsföreskrifterna som finns i stolsryggen framför dig. 

Öva (en eller fler gånger) på att inta sittställning vid en nödlandning. Den korrekta ställningen kan skilja sig i olika rader, och från ekonomiklass till första klass. 

Lyssna till och tiita på säkerhetsgenomgången, hur många gånger du än har flugit.  Öva hur du ska applicera syrgasmasken och ta på dig flytvästen. 

START & LANDNING

Sitt inte med korslagda ben under start och landning. Om landningen blir hård och du bryter det ena, måste du kunna halta ut på det andra. Har du två brutna ben måste du istället kräla ut ur planet, vilket inte alltid är så lätt. 

Om du bär glasögon bör du ta av demn vid start och landning, om de nu inte är helt okrossbara.

Blir det en hård krasch kommer glasögonen antingen att flyga av dig eller i värsta fall skada dina ögon. Sätt tillbaka dom så snart planet är i luften igen eller har stannat. 

Släck läslampan över dig vid start ovh landning. Dina ögon kommer då att vänja sig vid mörkret om du skulle behöva lämna planet med stor brådska. 

KRASCHEN

Försök att inte drabbas av panik vid en nödlandning. Följ besättningens instruktioner. 

Om du uppmanas att evakuera planet, lämna kvar allt bagage och alla dina tillhörigheter. Du klarar dig utan dom, men tar du med dom kan du riskera både ditt eget och andras liv. 

Om kabinen har rökfyllts ska du ligga så lågt som möjligt och krypa under röken och de giftiga ångorna, så att du kan andas på din väg ut ur planet. 

Om du evakueras från ett plan som befinner sig i vattnet, ska du inte tömma flytvästen på luft förrän du är ute genom nödutgången, eller i vattnet.

Tömmer du flytvästen på luft är risken stor att du punkterar eller river sönder den. Du minskar också dina chansser att komma bort från det sjunkande vraket och eventuell eld som kan ha uppstått.

Inuti planet däremot, kan en uppblåst väst hindra dig från att röra dig ordentligt, och blockera andra människor. Dessutom kan en uppblåst väst hindra dig från att dyka under vattenytan, om du snabbt måste lämna planet.

När du väl tagit dig ut, får du inte blockera framkomligheten för andra passagerare. Rör på dig! 
Ta dig minst 150 meter bort (om du inte får order om något annat), för att skydda dig från en explosion.

Om du är kvar i vattnet, töm inte flytvästen på luft om du fortfarande behöver den. Simma in i vågorna och vinden; vinden kommer att svepa bort röken och elden ifrån dig och vågorna kommer att ta bort den utrunna bensinen. 

Spana efter livräddningsflottar, som vissa sökplan och helikoptrar är utrustade med. Håll dig i flotten om du inte är skadad och låt kvinnor, barn och skadade krypa ner i den först.

Stanna vid livräddningsflotten vad du än gör, en hel flotte syns bättre än en ensam person med en räddningsväst på sig.

Källa: Tidskriften Wired, juli 2010. Översättning & Bearbetning: Anna Andersson.

Dra