Märklig Tro från Svunna Tider
SVENSKA SAMERS SVARTA MYSTIK

Eldarna längs fjällsluttningen lyste upp den ljusa natten. Som vaggande skuggor kunde man skönja dem. Entonigt och mässande mumlade de fram sina besvärjelser. Det var svensk midsommar. Myternas och förtrollningens tid. Symbolen för den korta blomstringstid då allting skulle hända och allting skulle skördas. Efter månader av mörker och kyla...

Nu gällde det att blidka gudarna. Att göra sina offer. Nåjden, den samiske medicinmannen och häxmästaren, offrade till gudarnas ära. Skräckslagna och bångstyriga renar släpades fram till offerplatsens stencirkel. Blodet rann stilla ur deras avskurna strupar medan livet lämnade dem, bara för att överlämnas till renguden, jakten och fiskets gudar.

Lapparna runt elden var nedsölade av renblod och deras besatta ögon lyste som fyrar i den trolska natten.

UNDANGÖMDA TROLLTRUMMOR

Så här föreställde man sig den urgamla, rituella samiska religionen, som utövades vid särskilda platser runt om i de svenska och norska fjälltrakterna. Officiellt utplånades lapparnas hediska tro vid mitten av 1600-talet, men det sägs att trolltrummor hittades undangömda en bra bit in på 1900-talet. Somliga menar att rester från den tiden lever kvar i varje same än idag.


Nåjd med trolltrumma. Akrylmålning av Maria Nygren, Copyright 2010.

John-Erling Utsi, själv same, arbetar på Attje Fjäll- och Same-museum i Jokkmokk. Enligt Utsi var den gamla samiska tron starkt sammanflätad med naturen.

Gudarna tog gestalt i form av trä och stenseitar (avgudabilder) och måste respekteras och vårdas liksom naturen själv. Och genom Nåjden, som var utsedd att tala med gudarna, offrade man fisk och kött och silver till den gud vars hjälp man för tillfället behövde.

DJÄVULSDYRKAN

"Visst förekom missbruk som t ex djävulsdyrkan bland Nåjderna, liksom det förekommit missbruk inom all annan religionsutövning, men i stort sett var vår tro en positiv tro som stod i balans med naturen och människorna", menar John-Erling Utsi.

Nåjderna var inga skrämmande häxmästare, utan vanliga människor med märkliga krafter och stora psykologiska kunskaper.

Det här bör man komma ihåg när man läser lappmannen Jon Johnssons "Signerier och Besvärjelser - Svartkonst från Lappland". Den utkom 1917 på Maianders Förlag i Malmö och trycktes i en upplaga av endast 375 exemplar.

Den finns bevarad på Kungliga Biblioteket i Stockholm (bilden här nedan), där den förvaras på en särskild avdelning och bara lånas ut efter specialtillstånd. Det var bara samhällets verkliga överklass som begåvades med ett exemplar av den "farliga och fasansfulla" boken, vilket också framgår av ägarförteckningen i den.



LYCKLIGA ÄGARE

Digniteter som HMK Carl XVI Gustaf, ärkebiskopen Nathan Söderblom, konstnärerna Anders Zorn och Carl Larsson, författaren Albert Engström samt många professorer, berömda läkare, riksdagsmän, landshövdingar och höga militärer blev lyckliga ägare till ett exemplar av boken.


De första uppteckningarna i den gjordes av lappmannen Jon Johansson från Mo, Rådom i Västernorrlands Län och bestod av ett manuskript som baserade sig på lösa ramsor.  Andra uppteckningar har samlats av docenten C.W. von Sydow i Lund, som också intresserade sig för samernas märkliga mystik.

Jag fick genom bibliotekarie Lars Olsson på Kungliga Biblioteket, redan på 80-talet ta del av det märkliga dokumentet från en svunnen tid och kan här nedan ge våra läsare ovanliga råd och tips som ni garanterat inte kan läsa någon annanstans.


ATT STILLA BLOD

Man hugger på norra sidan i roten av ett friskt träd, och läser samtidigt: "Jag såg en Satan som satt i Helvetet, som smorde skon med blod. 1: Namn. 2: Namn. 3: Namn. Gud, Fader, Son och Den Helige Ande" - sedan stannar blodet.

En annan metod lyder: Tag det föremål, vad det vara må, du huggit, skurit, rivit dig med, bind det sedan som man binder om den skadade lemmen, och blodet stannar att blöda.

När man stillar blod ska man ha högra tummen mellan tänderna, om man är en gift mansperson. Högra pekfingret, om man är en ogift mansperson. För gift kvinna är det vänstra tummen, som hålles mellan tänderna, och för ogift kvinna är det vänstra pekfingret. Fingret hålles mellan tänderna, då man läser.


MAGVÄRK

Läs i brännvin tre gånger och far med en kniv tre gånger i tre namn. Man tager brännvinet i en vanlig matsked och har det i munnen vid den värkande sidan i fem minuter och sprutar sedan eld, andra gången tre minuter och tredje gången så länge man vill. Varje gång sprutar man brännvinet i lågande eld och sista tåren i brännvinet slås i den lågande eldhärden.

TANDVÄRK

Man tager en vanlig spik, petar i den värkande tanden, slår spiken i ett träd, en grindstolpe eller dörr och den som tager denna spik, får tandvärken så förfärligt, att han antingen begår självmord eller blir tokig.

En annan metod lyder: Man tager en sticka och påtar i den värkande tanden, tills blod kommer på stickan. Sedan går man och slår stickan på norra sidan om ett växande träds stam, så försvinner tandvärken in i trädstammen. Men är det sedan någon som hugger ner trädet, så får han tandvärken.


FALLANDESJUKA (EPILEPSI)

Om man känner att det är några onda människor, som har hämndtankar på ens person, ska man bita sig i vänstra armmuskeln och slå med högra knytnäven under vänstra armhålan, samtidigt som man läser: "Jag befaller dig, Lucifers Djävul, att du viker ifrån mig i Treenighetens Namn, Gud, Fader, Son och Den Helige Ande".  Den som då tänker ont om en, får då den utdelade stöten, varav framgår, att denna blir kraftigare, ju värre man biter och slår.

OBOTLIG SJUKDOM

Om en människa inte blivit bra, fast man sökt alla kloka och även doktorer utan att finna bot, ska man en torsdagsnatt, bäst när månen står i nedan, gå till en grav och ha med sig ett plagg som den sjuke äger.

Man tager plagget och knyter det kring gravkorset, motsols till en knut, samtidigt som man säger: "Du som ligger här, du vet ingenting". Därefter knyter man en andra knut och säger: "Du kan ta denna sjukdom från X". För tredje gången gör man en knut och säger: "Ty du känner ingenting i Guds, Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn".

Den sjuke ska därpå erhålla plagget och när han upplöser alla tre knutarna, blir han frisk.


ATT GÖRA SIG OSYNLIG

Man tager eller ett människoben en torsdagsnatt mellan tolv och ett. Därpå skrapar man benet med en kniv, så att det blir som mjöl. Man tager detta mjöl, strör det på sitt huvud och säger: "Härmed föreställer jag mig osynlig som den ande, som en gång varit förenad med detta ben, och lämnar min själ i pant. Bornus Bister under Djävulens Sigill i Guds, Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn".

När han åter vill bli synlig, hugger man in kniven i ett träd eller en husvägg.

En annan metod lyder: En torsdagsnatt tager eller lånar man en huvudskål av anden på kyrkogården, och lämnar kronans mynt på graven. I huvudskålen tar man kyrkojord och sätter den i ett ihåligt träd eller en berghälla norr om kyrkan. Därpå planterar man en ärta i jorden i huvudskålen.

Då ärtan är framvuxen och bär frukt, tar man en spegel framför sig och stoppar ärtorna en efter en i munnen tills man kommit till ärtan, som ger förmågan att göra dig osynlig. I samma stund som man får den ärtan i munnen, försvinner ens egen spegelbild, och med den ärtan kan man sedan göra sig osynlig, när helst man så önskar.


FOTNOT I: Bibliotekarie Maria von Essen på Kungliga Biblioteket i Stockholm, besvarar alla frågor om "Signerier och Besvärjelser - Svartkonst från Lappland", på telefon 08.463 40 75.

FOTNOT II: Böcker om samer och/eller shamanism finns att läsa om här:
http://samer.vingar.se/same-litteratur.htm